Hat och nazismen förenade dem
Navid Modiri kom till Sverige som flykting när han var två år gammal. Idag är han känd som artist, programledare och bloggare. Tobias Swahn engagerade sig inom extremhögern som tonåring och fyllde sina dagar med våld, frustration och hat mot invandrare. Idag driver de tillsammans en verksamhet som de kallar för "Samtalsaktivisterna" och besöker bl.a. skolor och pratar med ungdomar om deras sätt att bemöta och tala med varandra.
"Om ni hade träffats för 20 år sedan, hur hade ert möte sett ut då?
– Tobbe påminner faktiskt om grabbarna från min högstadieklass, som jag hängde med. Vi satt på pizzerian ihop och sen gick jag till datasalen medan de ställde sig utanför Pressbyrån och heilade.
– Jag var svartskallen som var sjyst. "Det är inte dig vi är emot, det är de andra jävla aporna", fick jag höra. "Du är ju sjyst, du pratar ju svenska, du är som oss".
– Men det funkar ju inte att koppla loss mig från argumentationen bara för att jag inte uppfyllde deras stereotyp. Men det visste man ju inte som tolvåring."
"As you start to walk on the way, the way appears" - Rumi
Ja. Om folk själva får välja brukar de vilja vara sams. Det är så mycket enklare och mer givande.
Annat brukar vara störningar. Störningar får definitionsmässigt folk att må dåligt själva och går definitionsmässigt alltid att reda ut. Frågan är bara hur och hur svårt. Men hittar man rätt håll att angripa störningen från brukar man slås av hur mycket lättare det var än vad man hade trott.
Väldigt enkelt egentligen. Men vilja krävs förstås.
Får verkligen hoppas att de här och andra fredsapostlar lyckas få ut verklighetens budskap.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
Starta ny diskussion