Så jävla trött på den dolda rasism
Jag måste fan kräka ur mig det här nu. Här om dagen var ett par herrar från det mest främlingsfientliga partiet i Sverige hemma hos min mamma. De hade på något sätt fått reda på att jag är gift med en muslim och ville tala mamma till rätta att tala med hennes dotter eftersom dottern kommer att ses som landsförädare och bli fängslad den dagen de kommer till makten. Det är otäckt, riktigt jävla läskigt, men den riktiga rasism kan man ta på, man behöver inte umgås med idioter som har dessa åsikter. Man kan anmäla hot till polis och man kan anmäla folk till andra myndigheter. Det är en sak.
Som gift med en muslim möter jag dock otroligt många dolda rasister i min vardag. Och det här blir jag så jävla trött på - det här måste upp till ytan.
Exempel på detta är till exempel:
Jag skulle skicka över pengar till min make då han pendlar mellan ett annat land och här, ingen större summa utan 2000 kronor för en bil som han lagat upp åt mig så jag kunde sälja den (lovade honom hälften). Skickade via ett stort europeiskt traferföretag - pengarna blev stoppade och de bad mig komma in med en historia var vi har för relation, hur ofta vi träffas, vad vi gör när vi träffas och en kopia på hans EU-pass och hans riktiga pass, som han inte ens äger av, än mindre har gett till mig. Jag har ingen större lust att outa vårt förhållande, utan krävde tillbaka pengarna. Men de tänkte de inte betala tillbaka heller. Efter mycket om och men kom det fram att de för tillfället gör så med alla som de misstänker vara muslimer. Det är väl en sak att de inte skickar vidare till honom, men att man inte får tillbaka sina pengar om man begär tillbaka dem???
Ett annat exempel: Jg får vid several times frågan om han slår mig. "Jaha, vad grundar du det på?" Personerna brukar få svårt att svara men ofta något oklart att det står i koranen att man får slå sin fru - att män från MENA har en pissig kvinnoattityd och så vidare. För det första: Det står även i bibeln att man får prygla sin fru. Svensk lag införde att man inte får slå sin fru 1974, det är alltså inte sååå länge sedan det var fritt fram att misshandla sin fru även i Sverige. För det andra: Ska man läsa de heliga texterna räcker det inte att ta en lösryckt mening och tro att det är sanning, man måste läsa helheten och heltheten i koranen är att man och kvinna ska visa respekt mot varandra och lösa problem ihop utan våld. För det tredje: Ja, man har en annorlunda kvinnosyn i dessa länder. Feminism har inte kommit lika långt men är på god väg. Vad som kan vara viktigt att se är dock att man i helhet har en annorlunda syn på familjen - familjen är vad som talar om ifall man som människa är framgångsrik eller inte. Familjen sviken man inte. Vi får tycka vad vi vill om det - men en väl fungerande familj i dessa regioner är säkert betydligt bättre än i våra regioner där vi blivit otroligt tids- och karriärfokuserade. Jag är inte alls säker på att Sveriges toppande av skiljsmässostatistik är en bra grej faktiskt. Jag tycker man ska försöka hålla ihop om man valt att skaffa barn och det är en sorg för mig att det verkligen inte fungerade med mina barns pappa.
För det fjärde, det kanske viktigaste: Normala människor oavsett religion slår inte andra människor.
Ett tredje exempel: "Tänk om barnen blir islamister nu?". Varför i helvete skulle de bli islamister för att jag lever ihop med en normal muslim? Blir alla barn till kristna ku klux klanare eller jehovas vittnen? Islamist och muslim är inte samma sak, faktiskt väldigt långt ifrån. Mina barn har en svensk, sekulär mamma och en svensk sekulär pappa. Att mammas nya är muslim och pappa dejtade en judinna tidigare gör inte att barnen blir det.
Och så här om dagen, hände det som fick min bägare att rinna över. Jag tog det inte som rasism igår, men lyfte sedan händelsen med chefen och kollegorna under lunchen. Och de blev upprörda och rörande överrens: Det här är rasism i sin doldaste, otäckaste form. Och idag är jag faktiskt arg. Inte bara arg. Förbannad.
Blev tagen åt sidan av förskolechefen och en av barnskötarna. De ifrågasatte varför jag i höstas hade med mig "Två utländska karlar i bilen". De hade sett att dottern inte ville gå in i bilen minsann så då tyckte de att de kan ifrågasätta varför jag har med mig två utländska karlar i bilen när jag hämtar barnen.
Jag kommer väl ihåg denna dagen. Det hände i November, den 21 vill jag minnas. Den ena "karln" var min kontaktpojke som är från Afghanistan och hade ett viktigt möte vilket jag sa att jag kunde skjutsa honom till. Att man inte ser skillnad på en 15-åring och en vuxen karl är ju beklämmande i sig. Men vad som är ännu mer beklämmande är att man väljer epitetet "utländsk karl" om min man - en man som vid det tillfället bott med oss längre än barnen gått på dagis. En man varit med på föräldramöten och lucia, varit med och hämtat barnen ett flertal gånger och alltså borde behandlas som vilken jävla bonuspappa som helst.
Det som hände var att dottern behövde sitta bredvid kontaktkillen i bilen, de har träffats vid ett tillfälle innan och dottern är blyg och vågade inte hoppa in. Det hela tog ungefär fem minuter av övertalning innan hon till sist hoppade in i bilen. Hur som helst. Innan vi kom till staden där mötet skulle vara - så var hon och killen ganska goda vänner så det var liksom ingen big deal, men jag förstod att det skulle bli liv från dagis (sorry, eftersom förskolan har neddegraderat bonuspappan till utländsk karl måste jag neddegradera dem till dagis). Eftersom en av pedagogerna som skulle sluta sitt skift STOD OCH GÖMDE SIG bakom fönstret och uppenbarligen inte vågade gå ut utan smög och betraktade oss.
Jag förstod att det skulle komma reaktioner - och de kom alltså igår - i FYRA JÄVLA MÅNADER har man alltså suttit och snackat skit bakom min rygg att jag har med mig "utländska karlar" i bilen vid hämtning och funderat över det, där en av dem är min man tillika barnens bonusfar. Istället för att fråga dagen efter eller gå ut, eftersom man ändå ska till parkeringen, samma dag? FYRA JÄVLA MÅNADER???
Vad är det för fel på fega jävla människor i det här landet??? Jag fattar inte. Och blir oerhört ledsen över att min man upperbarligen inte är lika bra bonusförälder för min förskola som alla andra bonusföräldrar. För att han är UTLÄNDSK. Jag kan inte låta bli att fråga mig - hade man verkligen kommenterat det här alls om killarna var svenska - eller om det var två tjejkompisar till mig - eller om det handlade om pappan som hämtade, hans nya och hennes tonårsson? Min femåriga dotters reaktion hade varit densamma - men jag tvivlar skarpt på att dagis reaktion hade blivit det.
Jag kommer aldrig att acceptera den smygrasism som finns i vårt samhälle - aldrig. Det var svårare än jag trodde att vara gift med en muslim. Inte från hans sida, han är en fantastisk människa, utan från samhällets syn och fördomar. Fy fan.
Så bra skrivet. Har inget bra att säga men vill att du ska veta att du inte är ensam, vi är många som är trötta på all rasism och jag tycker att du är lika fantastisk som du tycker att din make är, för att du orkar stå ut för kärlekens skull. Du är en fin förebild för ert barn. Styrkekramar!
Var snäll mot alla - bli vegan ❤
Tack. Ibland känns det som man bara vill ge upp och ta ut skiljsmässa så får samhället som det vill. Många bekanta kommer med "men vaddå, vi bryr oss ju bara om dig?" och jag funderar på var de var när jag var tillsammans med en man som var notoriskt otrogen i sju år mot mig? Eller som gick ut och söp bort pengar (42.000 kronor vid ett tillfälle)? Eller som hade ett fruktansvärt osunt förhållande till familj, alkohol och pengar på fler än ett sätt? Vart var de som bryr sig så mycket nu då? Trots att ingen kan ha missat vad som föregick? Eller, ja, ja glömde. Han var ju svensk…
Den här dolda rasism, de små kommentarerna, de stora fördomarna som kommer fram efter två glas vin ihop, är de värsta och de som gör mest ont. För det handlar om människor som borde veta bättre, och som i mina ögon faktiskt har haft ett liberalt förhållande även till flyktingpolitiken.
Hur som helst, ska få hjälp med förskolans klavertramp av en av mina högre chefer i alla fall. Det går inte att ha en bra integration i kommunen om det redan på förskolenivå finns människor som uttrycker sig så här.
Vet inte heller vad jag ska tillägga mer än ett uppmuntrande tillrop. Men ja, det kan vara rätt rejält nerslående när "moderna" människor visar öronen. Och som du antyder, det kan gå fort när någon väl har öppnat slussportarna till det man trodde var förflutet.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
Och vad företaget gör är ju stöld, förutom annat (rasism, sila mygg och svälja kameler osv.). Sådant som vi borde ha starka ideella organisationer som anmäler internationellt.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
Jag fick tillbaka mina pengar (efter att ha inkommit med en novell om min och mannens liv, för säkerhets skull skrev jag detaljerat om vårat sexliv också, tänker att de kanske tänker efter nästa gång och känner sig korkade).
Ibland blir man lack. Ibland vill man ta skiljsmässa och ibland vill man skaffa tio ungar ihop så har samhället ännu mer att förfäras över 😈
Hej TS,
tänk inte på skilsmässa bara för de dolda rasisters skull! Jag har en svärson som är sekulariserad muslim (han tror dock på Gud och lever ett fredligt och ambitiöst liv). Han möts också av fördomar så att jag får "blodstörtning" då och då, p g a alla tanklösa och för att inte säga onda bemötanden hos omgivningen. Vad sägs om kommentaren som dotterns väninnas föräldrar har yttrat efter att han fått uppehållstillstånd: när ska du skilja dig från henne nu när du får stanna? Det har påverkat dotterns tidigare varma relation till väninnan förstås fastän hon är helt oskyldig. Jag känner mig illa till mods av sådant där. Man önskar att man hade en kvickhet att komma med varje gång någon är fördomsfull så att hen måste tänka efter.
Min tidigare svärfar berättade om en händelse på en restaurang. Han såg en man vid närliggande bord som var omfångsrik och han tänkte inte särskilt snällt om mannens utseende och kastade förstulna blickar på honom. Den andra märkte i alla fall detta, stoppade plötsligt ett äpple i munnen och tittade på svärfar samt frågade sarkastiskt: Är du nöjd nu??? Svärfar ville sjunka genom golvet, han skämdes. Jag önskar att jag kunde vara så kvick när jag möter fördomar. Det är den andra som bör känna förlägenhet, inte den som utsätts.
Jag håller med dig. Det värsta är smygrasismen. Det dyker upp lite då och då, så att man inte kan riktigt säga till ordentligt. I min klass är det en kille från Syrien (som är muslim) som har börjat vara med de "coolare" killarna i klassen, de är rasister men vägrar erkänna det. Sedan han har varit med de har han varit så himla rasistisk och homofobisk!! Han vägrade vara med på idrottslektionen för att den nya läraren är mörkhyad, han sa det rakt till henne. Han har tillochmed börjat skratta åt "blatte"- skämt och skämt om muslimer, trots att han är muslim. Jag blir så arg på honom för att han inte står för sitt folk, men inte bara därför, utan för att han också hånar och skrattar åt sitt eget folk och sin egen religion… Det är så sorgligt…😓
Ibland önskar jag trots allt att jag inte hade haft turen att kunna välja såpass hyggliga människor att umgås med.
Jag vill veta hur många sådana människor som ni nämner (eller hur man nu ska säga det så att inte det låter nedsättande) som hade sagt eller ens tyckt sådana här saker innan ny-"liberalerna", Ny "demokrati" och sedan Sverige-"demokraterna" började sina lyckosamma kampanjer för att kyla ut samhällsrummet och fräta bort det murbruk som håller mänskligheten samman.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
#6 Åh vad jag känner igen det där "Har ni gift er för papperen?" dravlet. Min man har uppehållstillstånd i ett annat EU land och tycker faktiskt svenskar är rätt tråkiga och svåra att ta kontakt med. "Det går inte att leva i ett land för att det har vackra träd" som han säger (han är välutbildad och får jobb utan problem i Europa så han behöver inte bo i Sverige för det svenska systemets skull). Men… Även om det vore så att vi gift oss för papper så är ju det mellan oss i så fall kan jag tycka. Det finns sämre ingångar i ett förhållande än två människor som väljer varandra, den ena för papper och den andra för att ha en vettig man som kan hjälpa till hemma och gör fantastisk mat. OM så vore fallet ska omgivningen skita i det.
#7 Så tråkigt, förhoppningsvis hittar killen sin egen identitet när han blir lite äldre och vågar då vara stolt över var han är ifrån.
#8 Jag tror det är vanligare än man tror. Förutfattade meningar som utvecklas till någon slags rasism eller islamofobi (för handen på hjärtat känns det mest som att det är muslimer folk är rädda för).
Asså', fy faaaan! 😡 Som tur är, har jag börjat säga till folk när jag tycker de säger rasistiska saker, men säger tyvärr istället att det är "smaklöst" av dem att säga så, av rädsla att de ska skrika på mig, rädd för skrik i allmänhet då jag har trauman från min barndom där bla min "fd styvfar" skrek på mig och så har jag blivit rädd för allt skrik öht. Också höga, plötsliga ljud som jag inte kan kontrollera kan vara jobbigt. Men bra att du skriver av dig om det här, folk behöver få reda på sånt här!
Frivilliga kramar till dig och din familj, hoppas ni har det bra. / Lou
Starta ny diskussion