Jag är rädd.
Jag är rädd. Samhällsutvecklingen går käpprätt åt h-vete. Obehagskänslan lägger sig som en filt över mig. Det är egoism, oginhet, habegär, misstänksamhet, missunnsamhet och angivarmentalitet som brer ut sig - överallt. Detta får mig att bli illamående. Jag vill inte läsa eller höra nyheter längre. Det kanske vore bäst att flytta ut i skogen nånstans så man slipper allt skit.
Och det värsta av allt: jag kan inte för mitt liv begripa längre hur andra människor tänker när det gäller partisympatier. Det är fullständigt obegripligt. Det gör mig riktigt deprimerad. Hur kommer framtiden att bli? Man blir ju mörkrädd 😡
Vad tycker ni?
#0 Håller med. Kunde inte sagt det bättre själv.
❤️
Det är just nu vi inte ska dra täcket över ögonen för att slippa se all smörja. De flesta är trots allt vid sunda vätskor, empatiska och demokratiska. En del lite vilseförda bara.
(Men visst undrar man ibland…ofta…)
"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen
#0
Känner ofta som du. Det är ledsamt, deprimerande, skrämmande, obehagligt…. ganska ofta tänker jag på vad det är för värld mina barn kommer att leva i. Kommer människor att vakna upp eller blir det värre? Det oroar mig också att inte veta hur detta "värre" kommer att se ut, vad det kommer att innebära för oss alla. Vad finns det för onda krafter, organisationer eller bara en grupp vanliga galningar som sitter och smider planer just nu, i det tysta? 😕
Försöker att inte tänka så alltför ofta och istället fokusera på det positiva. Det finns fortfarande många, väldigt många människor som gör allt för att alla ska ha det bra. Som bryr sig om andra och som hjälper andra. Det finns fortfarande de som kan tänka själva och inte låter sig luras av ett visst parti och deras hat. Vi är fortfarande i majoritet. ❤️
"As you start to walk on the way, the way appears" - Rumi
Visst, människor är i allmänhet goda. Men de är också fångna i de system vi har byggt, och vi har som art förmågan att bygga oss världssystem som är för komplicerade för att fungera som avsikten var, inom de ramar avsikten var, eller genomskådas av en alldeles för korkad, flocklojalitetsstyrd och empatisvag enskild människa.
Bland dessa system finns nu storföretags- och börsspelmissbrukarväldet med åtföljande tillbakagång för allt som har med social rättvisa att göra, den sjätte stora massutrotningen av livsformer i jordens historia, klimatåtgärder och miljöpolitik som är löjliga jämfört med vad som måste till och som oförändrat sköts enligt principen "den som gör minst sist vinner" i stället för att se det som en chans, och så förstås att vår medkänsla och vanliga anständighet inte håller för trycket just när den för vår överlevnads skull skulle behövas som bäst.
Allt detta finns det enskilda hjältar som kämpar mot. Men systemen de har mot sig är mycket större, är fortfarande nödvändiga för att ge miljarder människor mat från dag till dag, och ingen har ännu kommit på vad de ska ersättas med.
Så vad ska vi hoppas på? En genetisk mutation som råder bot på den bristen och slår igenom över hela världen väldigt snart? En andlig eller psykologisk "mutation" av samma art? En intellektuell "mutation" i form av en världsordning bättre än någon historien hittills har skådat (i en tid då även idéskapandet tycks ha dukat under för trycket från ovannämnda problem)? Utomjordingar? Tekniska framsteg (men inget tekniskt framsteg i världen, vare sig fissionskraft, återupplivning av snart utrotade djurarter som elefanter och diverse matfiskar, exploatering av främmande himlakroppar, att göra om oss själva till halvelektroniska hybridvarelser eller något annat, kommer att hjälpa länge så länge vi i övrigt förblir sådana vi är nu)?
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
Jag Vet… Jag är också rädd… Folk förstår ju inte att vi är på väg mot förintelsen igen. Om 100 år kommer framtidens skolor att berätta om "den andra förintelsen". Vi lär oss aldrig…😓 Det enda vi kan göra är att fortsätta kämpa, bli aktivister!!
Nu börjar de angripa invandrarna för multiresistent TBC också…
De tar vad som helst och använder alltsammans på ett enda sätt. Hjärnspår har den egenskapen när man har blivit tillräckligt inkörd i dem.
(Och bland andra saker man kan säga: frågan kvarstår sedan 90-talets bränningar av flyktingförläggningar och mord på och registreringar av antinazister med åtföljande, i och för sig olyckliga, beslut att "lägga locket på" vissa saker: har folk moralisk rätt att begära sanningsenliga upplysningar när de inte hanterar dem bättre än så här?)
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.