Överraskar mig inte.

Men jag är allvarligt rädd att Sverige är kört på den här punkten, på kort sikt.

Kombinationen av 

– otrolig byråkrati (med t.ex. extrema väntetider, förbud mot att göra nytta, utvisningar till död och tortyr, underkända examina) 

– provinsiell inkrökthet sedan gammalt (vari också ingår flathet mot wahhabitiska pengar och annan fundamentalistisk mission) och

–högljudd xenofobopinion som bara kan se glaset som heltomt och som alla politiker är rädda för, varför ingen i praktiken vågar se det halvfulla glaset som mer än halvtomt

är oslagbar. Och resultatet av det tar sedan xenofoberna till intäkt för att hävda att vi får drägget (vilken människosyn) medan de begåvade far till Storbritannien och Kanada (som båda är mer vana invandrarländer).

Kanske vi borde importera några progressiva politiker och experter därifrån? Åtminstone som konsulter? Ska vi ändå slänga pengar på konsulter kan de väl åtminstone göra nytta? Och så kunde de få samverka med invandrare som själva kommer från mer mångfaldsvana länder?

Fast jag är rädd att inte ens bra konsultande biter, bara längre erfarenhet.

#1 Ja, vi verkar vara "duktiga på" att både se och skapa hinder istället för att se möjligheter. För något år sedan såg jag en dokumentär som tog upp just detta och följde upp flera personer med invandrarbakgrund som efter mångårig arbetslöshet, utanförskap och kamp för ett bättre liv här, gav upp. Det flyttade till England istället och fick jobb nästan direkt. Alla var högutbildade och ambitiösa men Sverige behövde inte dem tydligen.

Här kommer en helt färsk rapport från SCB där de tittat på åldersgrupp 25-34 och samband mellan föräldrarnas och barnens utbildning. 75% i åldersgruppen som har högutbildade föräldrar, har själva läst på universitet. När det kommer till högutbildade som har föräldrar med endast gymnasieutbildning blir skillnader märkbara mellan inrikes- och utrikesfödda: 

"Av de högutbildade utrikes födda som har högre utbildning än föräldern med högst utbildning är det 25 procent som har föräldrar med endast förgymnasial utbildning om man endast tar hänsyn till föräldrar med känd utbildning. För de inrikes födda är motsvarande andel 8 procent." (s. 24)

Källa

#3: Javisst. Att ha haft det riktigt illa, ryckts ur sin bekvämlighetszon, är säkert en starkt bidragande orsak till att vilja se om sitt hus. (Sedan kan det vara olika om man fortfarande orkar det.)

Hur man nu ska säga det utan att på ytan låta "politiskt nygammal", som om man menade att det vore rätt att den sociala ojämlikheten ökar. För just social ojämlikhet har ju bevisligen inte den effekten, utan är en struktur som binder fast folk.

Jag köper helt ert argument om lärandet, men funderar på "alla" dessa länder som ser möjligheterna? Har dem tagit emot massan av flyktingar som Sverige gjort ( och en minoritet inom EU gjort)?

Det måste finnas resurser att ta hand om dem som kommer också ( oavsett intellektuell kompetensnivå) . har vi dessa resurser under detta tryck som Sverige upplever just nu men inte många länder inom EU gör? Det är lätt för EU länder att tycka och glänsa, "step up" ta ansvar säger jag till dessa länder.

#5 

Jag är inte helt naiv eller ovetande om de problem som finns just nu. Både inom utbildning, vården, bostadsmarknaden och social omsorg går människor på knäna och har en tuff arbetssituation p.g.a. flyktingströmmen. Men jag tänker att man kan titta på det kortsiktigt och se hur tufft vi har det. Just nu. 

Eller också kan man se på det lite mer långsiktigt och vara stolt över Sverige och att just vi är det land som ger så många människor en ny chans. Som också gynnar oss i längden. 

Hade vi inte samma argumentation och rädslor när 70 000-80 000 Bosnier kom på 90-talet? Hur ska vi klara detta, undrade många. Men det gjorde vi och inte blev det sämre för det. Många av dessa har klarat sig väldigt bra och bidragit och fortfarande bidrar till att Sverige är framgångsrikt och syns internationellt. 

Så här på rak arm tänker jag på Jasenko Selimovic och professor Nihad Bunar som båda kom som flyktingar under kriget i Bosnien. Eller varför inte nämna Zlatan (som man gärna skryter om ), hans föräldrar valde också att komma till Sverige och tur är väl det?

#6 jag har aldrig trott du är är naiv i den frågan,  snarare tvärtom är min tro om dig, du har nog godare kännedom än de flesta skulle jag snarare tro.

 Jag är inte rädd för att ge andra männsikor en chans men när ens partner som fått en chans till och med börjar fundera då kan jag inte sitta och saga det löser sig utan att titta in på saker och ting.  Då måste även jag tänka lite mer, kanske på ett annat vis än dig.

Att jämföra att det på 90-talet..då det kom kom 70.000-80.000 är väl inte helt jämförbart med plus 10.000 om veckan? Ska man jämföra behöver man en "baseline"… hur manga Bosnier kom det per vecka på 90-talet?

Personligen kommer jag aldrig att skryta över Zlatan, jag gillar inte ens fotboll men det lilla jag vet är att det är totalt ovidkommande varfirån en framgångsrisk spelare kommer ifrån. så skryter man. Varför? Är det så viktigt i världen med fotboll? Om så varför skryter man inte om afrikanska spelare, där är fotboll en väg ut ur fattigdomen.

Jag ser Zlatan som lika Svensk som vårt kungahus.. Bernadotte.. franskt/tyskt!

Dvs.. det handlar om hur personer utvecklas i vår kontext.. dvs i vårt svenska samhälle!

Blir man adopterad av en svensk kung och därmed tronarvingen så är det såklart något som händer inom svensk överklass/elit.. det förtar hur som helst inte möjligheten till integration!

Ser vi på exemplet Zlatan så är det ett exempel på hur man som bosnier kan gå vidare och utan adoption bli en framgångsrik person.. det är väl snarare detta som retar vissa personer?

Sen så.. vi har ett väldigt problem iomed att vi har svårt att assimilera alla svenskar till ett svenskt samhälle!

Dvs det stora problemet vi har att lösa är alla drop outs som är svenskar!

Det är som regel dessa som har svårt att anpassa sig och hitta sin roll i vårt samhälle och då är det sååå skönt att kunna skylla på några andra!

Självklart är det så att Sverige "tjänar" på att så många unga människor kommer.

Vi har behov av arbetskraft och vi har behov av att fylla på pensionsfonder och resurser till vård o omsorg av våra äldre.

Alltså, under förutsättning att de här grabbarna kommer i arbete inom de nästkommande 4 till 5 åren så funkar det för den här generationen.

Men…vad gör vi om 40 år när den här generationen går i pension?

Importerar ytterligare en sats arbetskraft?

Och vad gör vi om dessa grabbar inte får jobb utal lever sina liv fullt ut som bidragstagare?

Vem står för fiolerna då 😕

#9 Och vad gör vi om dessa grabbar inte får jobb utal lever sina liv fullt ut som bidragstagare?

Och varför ska vi anta att de gör det? (Och vad gör vi med svenskar som gör samma?) En del av dem kommer att leva på bidrag, en del kommer att jobba, en del kommer att komma långt inom exempelvis forskar- eller musikvärlden. Eller inom något annat område. Precis som majoritetssamhälle gör. 

Som sagt, de är jättemotiverade, de vill lära sig och de vill jobba. Sen någonstans på vägen händer något med lusten och möjligheter att lyckas. Kanske är det skolan som misslyckas, kanske samhället, kanske både och. Vi måste bli bättre på att förbygga utanförskap.

Vad gör vi med alla svenskar som inte assimilerats till det svenska samhället och bidrar till vårt framtida välstånd?

Får vi lov att utvisa sådana?

För närvarande så har vi arbetskraftsbrist.. samtidigt som många går arbetslösa!

Vad vi behöver är först o främst välutbildad arbetskraft.. iallafall yrkesarbetare.. tex svetsare, rörmokare, sjuksköterskor, läkare, ingenjörer!

Grejen är väl att vi borde byta ut folk, ta hit mer universitetsutbildade,, utvisa till de länder dessa kommer ifrån de outbildade svenskarna!

Altså om vi skall värna om sverige som nation!

Eller så slutar vi skära ner på utbildningssystemet!

Sedan Majoren (L) blev ansvarig så har inget blivit bättre.. fast det hela startade redan iomed 90-talets kris!

Det kanske är dags att inse att numera så krävs universitetsstudier för att vara anställningsbar?

Då kan vi inte ha en grundskola som producerar analfabeter!

Vi får kika på Finland.. där har de inte privatiserat skolan och heller så skickar de inga skolpengar till Caymanöarna utan där har lärare hög status!

Bara de bästa får lov att bli lärare!