Har Europa glömt?
Jag tror att vi är många som är oroliga över den politiska utvecklingen i vårt land och i världen. Men kanske på olika sätt. En del ser andra människor som inte är som vi, som ett hot. Andra tycker att det är just det som är hotet och oroande. Läste igår en lång och mycket intressant artikel skriven av Hédi Fried författare till "Skärvor av ett liv". Hon berättar om sitt liv innan, under och efter kriget. Det är svårt att inte dra paralleller. Det som kan kännas igen är den här smygande avhumanisering. När en grupp framställs som ett hot mot samhället de lever i, när media bidrar till att skapa rädsla och underhålla den, när det som vi tidigare reagerade mot, helt plötsligt blir vi likgiltiga inför. Det sker alltid steg för steg och det är det som är så skrämmande. När man väl fattat vad som pågår så är det för sent. Så här skriver Héidi om det:
"– En sak innan jag glömmer, för det är viktigt. Att tyskarna lyckades med Förintelsen berodde på att saker hände steg för steg för steg. Och du kunde aldrig gissa vad nästa steg skulle bli.
/…/ Hur kan det ta så lång tid innan man ser sanningen i vitögat?
– Det är svårt att förstå men eftersom det sker steg för steg – det är så omärkligt – är man till slut bara en degklump. Du får göra vad du vill med mig för jag orkar inte reagera längre. Vi var avhumaniserade för länge sedan, korset på klänningen berörde mig inte.…" Källa
Den är det här som är så skrämmande. Vi håller redan på att bli helt avtrubbade och oempatiska. När de första EU-migranter kom till Sverige och satte sig utanför affärer, blev vi förvånade, bedrövade och ledsna över att någon ska behöva ha det så. Många engagerade sig och hjälpte dem. Så småningom spreds rykten och lögner som vi gick på och dessa människor ses inte av många som offer längre utan som ligister. Nu kan vi gå förbi dem utan att känna dåligt samvete och utan att ägna en tanke åt dem. När flyktingar började komma med båtar och när många av de drunknade blev vi förfärade över deras öden och deras desperation. Berörda över deras mod att ta den här sista utvägen att rädda sina familjer.
Vi har gått från det till att tycka att det gör inget om de drunknar, det är mest män (med andra ord potentiella terrorister) som kommer. Inte ens lilla Aylans öde berör oss längre. Den lilla treåriga pojken vars döda kropp sköljdes upp på stranden i Turkiet. Nu gör tidningar karikatyrer av händelser och menar att han skulle ändå ha blivit terrorist när han växte upp, han också. Vad har de gjort med oss? Vi har blivit som känslolösa robotar som inte berörs av något längre. I ett sådant tillstånd är vi formbara till vilka monster som helst. Fruktansvärt obehagligt!
"Hédi Fried vill prata om dagens samhälle, hur invandrare kan bli en del av och bidra till det. Hon ser med fasa på utvecklingen i Europa och har ingen förståelse för människor som hävdar att vi inte kan eller har råd att ta emot flyktingar.
– Det är skrämmande men jag vill fortfarande hoppas på att svenskarna, trots att de inte har haft krig på 200 år, är så inympade av en moralisk kompass att de inte kommer att tillåta det. Jag vill hoppas på det. Det finns en bok av en tysk som hette Hans Fallada, ”Ensam i Berlin”. Den visar hur det till och med inom Hitlers rike fanns dem som ensamma bekämpade nazismen. I en by i Frankrike med 500 invånare gömde var och en en jude, utan att våga tala med varandra om det. Det är de människorna jag hoppas på."
"As you start to walk on the way, the way appears" - Rumi
Det här är så bra skrivet, exakt så känner jag med. Och det känns ännu mer skrämmande att höra hur någon som faktiskt upplevt nazismen, förintelsen, ser det som händer idag. När jag gick i gymnasiet kom en överlevare och föreläste, jag träffade också en överlevare ibland när jag var i tidiga 20-års åldern. Nu går tiden och unga idag får inte ta del av det på samma sätt, men nu är det ju viktigare än någonsin.
Ja, det är minst sagt skrämmande att se hur det man själv har varit med om, den självklara nutiden, blir historia. (Talar för egen del inte om andra världskriget, men om en uppväxt där överlevare, hjälparbetare, gamla nazister och andra ögonvittnen fanns överallt av det enkla skälet att mängder av dem bara hade hunnit till medelåldern ännu. Vill helst inte tänka på vad jag hade känt om jag hade haft numret inbränt på handleden och ännu levt.)
Och bokstavligen innan det sista liket har hunnit kallna (liknelsen avsiktligt drastisk) börjar denna "historia" dras i tvivelsmål, till och med av folk som har lyckats lura sig till akademiska mantlar – och upprepas. Som om mänskligheten inte kan tåla sig, står och hoppar av längtan efter att få döda och slå sönder. Som om man är avundsjuk på att ha missat nittonundratalets blodsorgier och måste få försöka sig på samma sak själv.
Och "ingen förståelse för människor som hävdar att vi inte kan eller har råd att ta emot flyktingar", nej, som sagt. Det har man inte om man har varit med och kan jämföra. Egentligen borde man önska en riktig generalkatastrof åt var och en som inte redan har upplevt en, så länge det inte finns något annat sätt att ge folk proportionerna. Hur nu det dilemmat ska lösas.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Historiens vingslag….
ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.
Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .
Medis på Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.
#0
Att Nationalsocialismen lyckades med att genomföra en så stor del av den förintelse man planlagt berodde till syven och sist på att det fanns så många antisemiter i de ockuperade länderna. ´ Pogromerna i Kielce och Kracow i Polen EFTER andra världskriget talar väl sitt tydliga språk
#4: att nazismen lyckades beror på både deras hängivenhet, att rasism, antisemitism och liknande låg i tiden och traditionell både folklig och "fin" antisemitism i hela den europeiska kristenheten (i olika grad i olika länder men inklusive både Sverige och Storbritannien, bland andra).
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
#5
De båda socialistiska ideologierna använde sig av slavarbetare enligt samma princip, att låta fångarna arbeta sig till döds och sedan fylla på med nya.
Just vansinnet att utrota Judarna förkortade kriget avsevärt. Dels för att slog ut en förhållande stor del av de välutbildade + att själva hanteringen band värdefullt järnvägsmateriel.
Att befolkningen i de ockuperade länderna (möjligtvis med undantag av Norge o Danmark) ställde upp och hjälpte SS o Gestapo är en hemlighet som man i dessa länder inte vill tala om.
Antisemetismen var väl (är väl fortfarande) utbredd i Europa. Underligt nog så var det väl i just Tyskland som Judarna var bäst(Före första världskriget) integrerade i samhället.
#6: Jaha ja, du är en av dem som också ska skriva nazismen på vänsterns konto? Som skriver "nationalsocialism" med en agenda? Synd, det begränsar diskussionsmöjligheterna.
Sedan fanns ju de som försökte stjälpa SS och Gestapo i Frankrike m.fl. länder lika väl som de som hjälpte dem i Norge och Danmark. Norge var rätt fult mot sina judar om jag minns rätt. Kanske värt att inte generalisera i de här sammanhangen, bara man påpekar att städivern överlag har varit stor efter kriget. (Kanske jämförelsevis minst i Tyskland.)
Resten av inlägget håller jag med.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
#7 Hitler var väl en nationalsocialist?
Han gjorde väl av med Röhm och co för att dessa var för revolutionära/socialistiska i sina åsikter
Ser man till den socialpolitik Tyskland bedrev från 33 till 45 så var den frapperande lik den som socialdemokraterna i Sverige sedan drev.
Daghem, sjukvård, bostadsbidrag, rätt för alla till utbildning osv. Naturligtvis för nationalsocialisternas del bara dem som man ansåg vara värde förmånerna.
Att det hela var enligt den gamla romerska tesen bröd o skådespel till massorna var väl ngt man hade gemensamt med ex Moskva vid den tidpunkten 😎
#8: de kallade sig "nationalsocialister" ja, och visst plockade de en del från vänster som de kunde ha nytta av. Dummare var de inte. I gammal god tysk tradition: Bismarcks för sin tid progressiva socialpolitik som hjälpte till att hålla folk borta från socialismen. Även han brukar vanligen räknas till högern.
Vad politiker kallar sig stämmer inte alltid med vad de är. Nazisterna var också väldigt snälla mot privatföretag som var lydiga, de hade en väldigt förakt-för-svaghetsbaserad människo- och samhällssyn med flera högerdrag.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
#9
De kallade sig? Ledsen att göra dig upprörd men de var faktiskt nationalsocialister.
En avgörande skillnad mellan nationalsocialismen och socialismen var att de bruna insåg att kapitalismen var kapabel att producera varor till högre kvalitet och billigare än ngt annat system.
Likheterna var många
Man skapade partitrogna fackföreningar och förbjöd de andra.
Man skapade en partitrogen kulturelit och lät de obekväma försvinna
Man hade samma respekt för demokrati , människovärde och äganderätt.
Kan nog fortsätta ett tag till men det räcker tills vidare😎
… vilket alltsammans är utmärkande också för fascister. Var står du själv om du inte ser det?
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
Visst finns det likheter med fascismen, men den är oftast knuten till Katolska kyrgan med dess konservativa värderingar.
Var jag står själv
Anti(national)socialist, antifacist, konservativ för ett kapitalistisk samhälle med inslag av blandekonomi. Demokrati en fri press o media, var står du själv då
Det som har kallats "fascism" i trängre mening har en övervikt i katolska länder, men det är ju generellt sett en lek med ord. Samma sorts rörelser finns och har funnits på andra håll – nazismen är ju det klassiska exemplet – och det gemensamma är på ett ungefär knytningen till de (ultra-)konservativa krafterna i samhället, en blods- och jord-mysticism (i skarp kontrast mot socialismens åtminstone uttalade universalism) och starka drag av antiintellektualism (i skarp kontrast mot åtminstone många socialismers förnuftsdyrkan).
Jag undrar också när Krupp och de andra socialiserades och ledarna systematiskt berövades sina förmögenheter.
Tack, då är du inte fascist i alla fall. Jag blev rädd för det.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
#13 Hur illa du än tycker om det så har nationalsocialismen mer gemensamt med socialismen under aktuella åren än vad man har med fascismen.
Antisemetismen, elitismen, bristen på respekt för enskilld egendom och mänskliga rättigheter.
Tittar du exempelvis på antisemitismen så var den inte starkare i Italien eller Spanien än vad den var i Frankrike före kriget. I öststaterna är det däremot en helt annan historia, där har man en tradition av återkommande pogromer som fortsatte även efter kriget.
Nationalsocialismen såg på kyrkan ungefär som socialisterna i Moskva gjorde det, som ett instrument att kontrollera massorna i kristider annars a pain in the ass…
#14: ledsen men du ignorerar helt den idémässiga grunden. (Inklusive andligheten.) Du verkar inte heller veta mycket om den (jämförelsevis) socialt ansvarskännande konservatism som till exempel Bismarck, men även de goda sidorna av gammaldags bruksmentalitet, representerar. Socialt ansvar har ju inte direkt varit de senaste årtiondenas grej i högern.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
Du menar det system som Churchill beundrade och berömde efter sin resa till Tyskland före första världskriget?
Tyskland var då världens modernaste industristat och industriledarna förstod att drägliga villkor, pensioner o sjukvård samt skolor gynnade kapitalismen…
Nationalsocialismen raserade stora delar av detta, av samma orsak som detta skedde i Moskva, man litade inte på de intellektuella.
Däremot så gjorde man bruk av den tekniska traditionen sam den preussiska militärtraditionen. 39 hade man ju världens bästa infanterister till förfogade + de bästa strategerna.
För, det var ju inte med en övermakt av pansar o artilleri man knäckte Frankrike..
#16: ja, du har uppenbarligen nördat in på det yttre politiska. I varje fall i det tidsutsnittet. Var snäll och balansera det med i en dimension ett vidare tidssammanhang och (framför allt, om man måste välja) i djupdimensionen det idéhistoriska.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
OK
Ett socialt ansvar från staten gentemot de medborgare staten vill ha
Ett glorifierande av lantbruksarbetaren, industriarbetaren och storvulna byggnader
En förkärlek för röda fanor och uniformer med attiraljer
Ett ständigt hot gentemot mindre o svagare grannländer
Upprättande och bedrivande av slavläger.
Organiserade massmord
Hur långt vill du att jag ska gå när jag beskriver likheterna mellan nationalsocialism o socialism ?
Titta bara på färgbilder från partidagarna i Nürnberg, 1;a majparaden i Moskva eller en Nordkoreansk uppmarsch till parader. Det är faan så likt.
Jag stod exempelvis i Dresdens huvudjärnvägsstation( på sjuttiotalet) och slötittade på bilder o fresker som beskrev det arbetande folket och dess vapenbröder, o visst fanns hammaren o skäran där, men den var påkletat över svastikorna för det var bilder från före kriget ;) Med de var så frapperande lika i sitt budskap så att socialisterna tydligen ansåg att de skulle få vara kvar 🙂
Du fortsätter titta bara på ytskiktet och ignorerar fullständigt mina små vägvisningar till idéplanet. Du har redan nämnt dessa ytliga likheter, jag har redan svarat. Ännu tydligare då, och jag försöker hålla mig till ytskiktet: dessa uppräknade likheter gäller, med betydelselösa detaljskillnader, även fascism. Vilken diktaturideologi som helst faktiskt. Av det naturliga skälet att även en diktatur har ett intresse av att fungera.
För mig är att fastna på den här ytnivån inte så fasligt olikt dem som säger om någon ultrahögergrupp "de är ju för Israel, då är de väl så långt från nazister man kan komma". Beklagar.
Vi kommer inte längre. Tack för matchen, shalom.
För övrigt, gällande ditt användade av ordet "socialism", finns det även demokratisk sådan. Jag hoppas det påpekandet inte stöter på några högerinvändningar att "demokratisk socialism" skulle vara en självmotsägelse, för motsvarande argument mot demokratiska borgare som odemokratiska kan lika lätt framföras från vänster.
Och på svenska heter det "hakkors". Jag vet att det ordet har blivit omodernt, men det finns det inget vettigt skäl till.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
#19
Naturligtvis finns det en demokratisk socialism. Socialdemokratin var ett av de främsta målen för både herrarna i Berlin och Moskva när det begav sig.
Och av samma orsak.
Och beteckningen svastika är lika korrekt som hakkors i det svenska språket.
Men du skulle ju kunna redogöra för de "djupare" ideologiska och praktiska skillnaderna mellan Moskvas socialism och Berlins Nationalsocialism.
+
Hur den lille mannen på gatan kunde tänkas uppfatta dessa skillnader
Stängd i väntan på städning.
ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.
Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .
Medis på Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.
Starta ny diskussion