Det finns två sidor
Det finns alltid två sidor av ett mynt har någon klok uttryckt och det är idag en sanning av stor bärighet.
Den ena sidan framhåller hur mycket "invandringen", flyktingarna, tillför vårt land.
Vi får nya maträtter, ny musik och många nya händer i vården. Den "goda sidan", om jag får kalla den så, anser att vårt land bör ta emot flyktingar utan andra hänsyn än flyktingarnas önskan att komma hit. Den nya gruppen som sökt sig hit och kallas EU-migranter är också välkomna eftersom de är fattiga, förföljda och har det svårt i sitt hemland.
Sen finns det den "onda sidan", om jag får kalla dem det. Den sidan anser i sina ytterlighetsyttringar att vi skall stänga gränserna och skicka hem allihop. I sina mer sansade yttringar anser de att vi skall begränsa "invandringen".
Jag har i grunden inga svårigheter med vare sin den ena eller den andra sidan eftersom jag är en stor vän av åsiktsfrihet och yttrandefrihet dessutom ligger demokrati mig varmt om hjärtat.
Då undrar du kanske vart jag vill komma.
Jo, det är rätt enkelt. Om man vill diskutera de här frågorna, och det tror jag att vi måste, så måste man bekväma sig att lämna känsloargument åt sidan. Man måste också skala bort uttryck som "främlingsfientlig" och "rasist" plus en del liknande uttryck, de tillför inte ett dugg till debatten. Per definition kan man inte vara rasist eftersom det inte finns människoraser, vi tillhör alla samma ras. Och att vara lite misstänksam mot främlingar är en genetiskt betingad inställning och uttrycket används idag helt onyanserat.
Argumenten, jag tycker, jag känner, jag har förstått, är nog så tunga argument men de är personliga åsikter som inte tillför några fakta alls. Men visst kan man man framföra dem, men de har ringa tyngd.
Jag undviker att bemöta eller ens kommentera den "onda sidan", det är en tveksam debatt att ta av många skäl inte minst eftersom den ofta är osaklig och det är mycket lite som biter på den sidan.
Men enligt min åsikt så har den "goda sidan" en del att fundera över.
Vår flyktingmottagning är otvivelaktigt stor och den är inhuman av många skäl.
Jag bor i en ganska liten kommun (mindre eller medelstor stad) och jag tar den som ett exempel. Vi har ett avtal med Migrationsverket som innebär att vi skall ta emot ca 100 flyktingar per år, därutöver skall vi ta emot 15 ensamkommande flyktingbarn. 2014 tog kommunen emot ca 300 personer beroende på anhöriginvandring och rätten att bo där man vill.
Vad kan då min kommun erbjuda dessa människor när de kommer hit?
Vårt kommunala bostadsföretag har inga lediga lägenheter, de privata har enstaka.
Arbetslösheten är bland de högsta i landet och ärligt talat, kan man får ett arbete inom rimlig tid utan språkkunskaper och med en ofta obefintlig utbildning.
Vad vi i värsta fall kan erbjuda är ett livslångt försörjningsstöd och utanförskap.
Ingen demokratisk påverkan och ett samhälle i samhället.
Jag bor i ett bostadsområde med 27 nationaliteter och då skall vi ha i minnet att nation är ett västerländskt begrepp. Inga av de länder som asylsökande kommer från är länder i vår bemärkelse. Dessa länder består ofta av klaner som har en djup fiendskap. Integration är svårt för att uttrycka sig försiktigt.
Jag hör ibland att man kan inte sätta ett pris på medmänsklighet och det är också ett argument som är osakligt. Självklart är det omöjligt, men priset gäller inte medmänsklighet utan vad vårt samhälle erbjuder i relation till vad det kostar oss.
Mitt inlägg skulle kunna bli åtskilligt längre men risken är att du tröttnar.
Och innan någon sköljer över mig med de vanliga känslomässiga argumenten, nej, jag röstar inte på SD. Jag är socialdemokrat och förtroendevald i kommunen. Sitter med i den nämnd som har störst insyn i flyktingfrågor. Jag startade för några år sedan en internationell förening i kommunen och har många vänner som är "invandrare". En del av dem kan efter 15 år i landet inte begriplig svenska och lever ett synnerligen fattigt liv i alla avseende.
Jag svarar gärna på frågor av alla slag så länge frågorna är något så när vettiga och fria från rena känsloargument.
Önskar dig en bra dag. Tror mer på kunskap än på prylar!
Medarbetare på Modellfoto i Fokus
Naturligtvis finns det naivt folk åt alla håll, men det finns nog också många på den "goda sidan" som ser mycket mer än vad som antyds av din beskrivning "utan andra hänsyn än flyktingarnas önskan att komma hit" men som håller rätt tyst om det.
Det offentliga klimatet uppmuntrar inte direkt till att ta upp nyanser eller öppet diskutera problem utifrån en medmänsklig grundsyn. Var ska man få diskussionsro? Och hur ska man undvika att allt man säger som kan tolkas antingen invandrarfientligt eller som tecken på svaghet blir kapat och utnyttjat av det lägret?
Jag skulle vilja veta hur många som väljer att hålla tyst i det läget. Jag är övertygad om att det är många.
******
Beträffande termen "rasism" kan man givetvis vara rasistisk även om rasbiologin är avpolletterad. Som bekant kan man också tro på Sions vises protokoll fast det är grundligt falsifierat, vara nazist fast det inte råder någon tvekan om den ideologins moraliska halt och så vidare.
Termen måste inte definieras utifrån rasbiologin, den kan också definieras utifrån synen på folkgrupper som olikvärdiga och ändamålet att skilja dem åt, "ren"-odla dem. Det är en fullt seriös betydelse som både beskrivs och används av seriösa debattörer och har ingenting att göra med det missbruk av termen som förvisso också förekommer.
Man kan invända att den betydelsen inte är bokstavlig enligt rasbiologins definition av "ras", men då tar man inte hänsyn till hur språk fungerar. Vi använder hela tiden ord som har glidit från sin ursprungliga eller bokstavliga betydelse, och många av de orden skulle vi sällan eller aldrig kunna använda annars eftersom förhållandena har ändrats sedan de uppkom. Precis som med ordet "rasism".
Självfallet motarbetas ordets moderna definition också av personer som kan kallas "rasister" enligt den. Vilket det finns anledning att vara observant på.
Mot det vanliga argumentet att termen inte får urvattnas kan anföras just att det inte gäller något missbruk, utan bara en grundsyns- och avsiktsdefinition, där grundsynens ursäkt – rasbiologi, den moderniserade varianten olikvärda genotyper, "kulturell essens" eller annat – är underordnad. Och hur man ser på människor och vad man vill med dem är rätt avgörande, eller hur?
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
En "invandringskritiker med mänskligt ansikte" för en månad sedan.
http://www.expressen.se/debatt/dags-att-tillfalligt-stoppa-invandringen/
Som sagt, och oavsett vad den här killen må ha rätt eller fel i, hur behandlar man sådana här frågor så att man inte låter extremhöger, missnöjesgrupper och, ja, rasister (av endera definition) behålla sitt monopol på dem? Gör man ingenting bidrar man till samhällets pågående rämning.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
Javisst finns det två sidor av allt. Jag kan ändå tycka att det är inte mer än rätt att västvärlden faktiskt hjälper till att städa upp den oreda de ställt till med. Många av de som till exempel kommer med båt från Libyen och Tunisien flyr för andra gången, de hade inga problem att leva i dessa länder innan arabiska våren, och framförallt innan NATO gick in i ffa Libyen för att ta Gaddaffi. Irak samma. Syrien har en liknande komplex struktur. Alla dessa länder har från början fallit offer för USA och Nato, som sedan lämnat dem åt sitt öde med en struktur som inte fungerar. Självklart lär vi hjälpa till och städa upp. Vi kan inte hindra flyktingar från att fly, däremot bör alla hjälpa till att erbjuda dem trygghet tills dess att de har möjlighet att flytta tillbaka (om de inte hitta jobb och sysselsättning). Men det gäller självklart fler länder än Sverige, kanske till och med en hel del fler länder då Sverige inte ens är medlem i Nato.
Starta ny diskussion