Jag känner lite sådär "Åh nej inte denna diskussion igen.." Haha. Men nu kör vi.

Jag håller med ETC News om det här (Video). Warner Bros har valt att lägga till en varning i början av varje avsnitt av Tom & Jerry där de förklarar att det innehåller gamla syner på rasism. En sådan sak jag tycka är helt okej. 

Men jag tycker också att det är okej att klippa bort om man känner att det behövs. Astrid Lindgren sa själv att hon önskar att hon hade skippat att kalla Pippis pappa för N-kung. Så alla rasister som skriker "Astrid skulle vänt sig i graven!!" kan gärna gå tillbaka till skuggan de kom från.

Rasism kommer alltid vara rasism och rasism kommer alltid vara fel.

Det är alltid vita (haha, undrar varför) som gnäller över sådant här. Vilket är lustigt då det inte är Dom som rasismen riktar sig mot.

Historisk riktighet är viktig. Men den kan man ha i verk och utgåvor för vuxna, med kommentarer. (Även vuxna behöver kommentarer; så bra kan vi i allmänhet inte vår historia och tyvärr är ju också många av oss omedvetna om hur även, för sändargruppen, "oskyldiga" rasistiska yttringar verkar på sin målgrupp.)

Som barn har man det ännu sämre än som vuxen med både bildning och kritisk förmåga (inklusive förmåga att sätta in kritiska kommentarer i ett sådant sammanhang att man kan ta dem till sig) och man är i den åldern då man formar sitt språk och sina värderingar. Får man skev inmatning kommer man då att forma skeva värderingar, eller ett skevt språk som sårar folk och som blir en naturlig öppning för skeva värderingar när man blir äldre.

Men det är klart, så länge vi vuxna tillåter reklam för barn och tillåter att både den och annan vuxenhets går allt längre ner i åldrarna kanske man inte kan vänta sig att särskilt många av oss inser hur mycket vi kan förstöra på det här området heller. 😕

#2 fortsätter

"Historisk riktighet är viktig. Men den kan man ha i verk och utgåvor för vuxna, med kommentarer"

… och i verk för barn – fakta- eller skönlitterära – om rasismen eller sådana delar av historien där den finns med. Där får man utrymme för "hur" och "varför".

Kan skildra exakt hur vidrigt slavarna hade det, hur vi behandlade afrikaner och kineser sett från deras håll, ta med minstrelshower och Disney i samband med hur de vita behandlade sina färgade landsmän i USA, och reda ut de psykologiska och sociala mekanismer och allmänmänskliga moraliska brister som gör det så svårt för en gammal förbrytare (som det vita Västerlandet) att ta in de fulla konsekvenserna av sina förbrytelser och ta ansvar för dem (som för även den "oskyldiga" rasismen). 

Och så vidare, och givetvis avpassat till den ålder man skriver för.

Språket förändras. "Idiot" var engång i tiden en diagnos, nånting sakligt. Går man till ännu äldre litteratur som bibeln har språket ändrat så mycket att man får skriva om texter helt för att vi ska först innebörden. När jag betydde ordet neger svart person, numera har det en annan laddning. Svar: ja, man kan behöva modernisera språk i nya utgåvor av böcker. Speciellt gäller detta när inte läsaren kan förväntas sätta in saker i rätt kontext. Och det kan man inte förvänta sig att barn i allmänhet kan. Därför blir spdan modernisering av nya utgåvor särskild relevant när det är litteratur för barn det handlar om.

Jag är helt för att ändra i material som är riktat mot barn men att man samtidigt kan spara orginal för vuxen läsning. Tintin i Kongo är till exempel oerhört rasistisk (liksom många andra delar av Tintin-serien) och även om jag älskade serierna som liten anser jag inte att de är lämpade för barn. För jag kan själv säga att de (tillsammans med mycket annat) påverkade min bild av svarta och dehumaniserade dem för mig.

Jag tycker det är en jättesvår fråga och jag vet egentligen inte vad jag tycker…

Vi värnar ju så om det fria ordet och har Charlie Hebdo färskt minne.

Det handlar visserligen om journalistisk satir så det är kanske lite annorlunda än en barnbok men samtidigt så utropar en stor del i världen "Je suis Charlie" medan barnböcker censureras.

Kanske ändå en inledande förklaring är bättre i de verk som av ålder använder sig av andra ord än vi gör idag…

Jag bara tänker högt…🤔

#6 Å andra sidan är det nog svårt att ha med förklaringar i barnböcker. Man kan förklara för barn att något är rasistiskt men det blir mer komplicerat när man ska förklara varför och behöva hålla en analytisk historielektion för en sjuåring. Jag visste ju att rasism var dåligt som barn, det hade pekats ut, men det hindrade inte rasistisk litteratur för barn från att påverka mig och min syn på världen eftersom jag ju var för liten för att förstå och själv kunna applicera det på vad jag läste.

Fast när det är andra ord man ändrar för att de blivit gammaldags/inte förstås längre som inte har nåt med rasism att göra då är det ingen som bryr sig om att texter moderniseras!?  Eller skulle ni tänka "cencur" om manufakturhandel byttes till klädaffär i en en ny version av en gammal barnbok?

Angående det med att hela världen utropar "je suis Charlie" så är det ju en enorm dubbelmoral.  Med bland världsledarna som tågade genom Paris fanns såna som absolut inte har yttrandefrihet hemma i sina egna länder…

Jag tycker inte heller man kan kalla det att barnböcker censureras. De moderniseras i nya upplagor, eftersom en del ord har ändrat betydelse med tiden  och det de betyder idag är inte samma som författaren menat. Gäller åtminstone Astrid Lindgren. Hergé vet jag inte vad han var för en person.

#8: Hergé var han som skrev Tintin, pseudonym för Georges Remi. Hos honom är det solklar rasism, i varje fall i hans tidiga serier. Har hört att han själv senare tog avstånd från den, men vet inte i detalj.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Hergé

Att språk ändras (#4) var ett viktigt påpekande och att jämföra med andra språkmoderniseringar (#8) var väldigt bra.

Låt oss bara komma ihåg att i värderingsfrågor som den här går språk- och attitydförändringar ofta jämsides, så att vi inte skymmer framsteg vi har gjort bakom att språkbruket har ändrats. (Till exempel hade ordet "neger" i en annan värld också kunnat tvättas, som de homosexuella till stor del har gjort med ordet "bög". I så fall hade det nu betytt en tredje sak, skild från både vad det betydde på sextiotalet och vad det betyder i nuvarande verklighet. Nu fanns inte förutsättningarna för det.)

Jag håller med Inger Nilsson i debatten om Pippi. Självklart ska de rasistiska delarna bort samtidigt som det är ett gammalt verk. Pippi är en saga ör barn och när den skrevs hade man inte alls samma kunskap som man har idag.

#4: Den som inte gitter sätta sig in i vad orden betyder när hen läser en roman, bör nog läsa något mer lättsmält.

#8:  "Eller skulle ni tänka "cencur" om manufakturhandel byttes till klädaffär i en en ny version av en gammal barnbok?" Inte censur om det heller, men aktiv och onödig fördumning och förflackning.  Varför arbeta aktivt för att förhindra att barns ordförråd utvecklas? Skaffa en ordbok i stället.

11: Pippi är bland det minst rasistiska som finns, utom för själva bruket av ordet neger, vilket var helt gängse på den tiden. Om något så är Pippi aktiv icke-rasist, i det att hon tydligt behandlar alla lika och markerar mot åtskillnad mellan människor till följd av ras, social status etc. Så visst, man kan ändra just ordet neger till något som nu är godkänt, men att kalla verken rasistiska och börja skriva om dem vidare är löjligt.

_#12 Håller med!

#12: du verkar inte medveten om att det är barnböcker det handlar om. Eller du kanske också anser att de kan hantera reklam lika bra som vuxna (inte heller) kan?

Och när man ser på nätet vad vuxna häver ur sig så får man ju konstatera att det finns många av dem som inte heller klarar av att betrakta människor som människor eller se historiska saker i historiskt perspektiv.

"Neger" och "manufakturhandel" kan inte jämföras. Men det kanske du inte menade heller? Nej, Pippi är antirasist liksom sin upphovskvinna, men det hindrar inte att de unga som hör ordet "negerkung" idag automatiskt kopplar ihop det med andra sammanhang där de har hört eller kommer att höra ordet "neger".

Jag är ingen vän av att förfalska historiska dokument, ifall man drar saken så långt. Men allt handlar inte om det, det är mycket mer komplicerat än så.

Jag tycker att det ära bra att de tog bort N-kung i Pippi. Fruktansvärt osmakligt.

#15 Ja och vad tusan är en "n-(hm)-kung"? Fast jag håller fortfarande med Inger om  att det är fel att klippa i gamla verk. Istället hade man unnat göra en helt ny film med nya barnskådespelade och allt det där. Sedan hade Pippi kunna säga att hennes pappa var piratkung eller någonting sådant istället.

#16 Fast att göra remakes av filmer brukar inte vara uppskattat. De vill ju fortsätta visa gamla Pippi, för det är ju gamla Pippi som är bra. 

Folk har en tendens att bli arga när man gör remakes. Kolla bara hur irriterade alla blir på grund utav den nya Jönssonligan-filmen.

en svår fråga om hurvida man skall eller ej skall göra om i konstnärliga/littilära verk, kan ju vara bra att få bort en del fördomar men samtidigt så får man ju inte glömma historian ty då är man dömd att återupprepa den

#18 Exakt!

Jag tycker iden om en informationstext va bra. En annan sida av myntet är också att börjar man ta sig friheter att klippa och censurera, oavsett vad det gäller, så blir det lättare och lättare för varje gång man gör det. Det är framför allt bra att debatten förs så att det inte bara görs och får massa medhåll.

#18: exakt hur skulle man återupprepa historien om man klipper bort rasistiska inslag i Disneyfilmer från blackfaceshowernas tid i USA, "neger-" i "negerkung" (som Astrid Lindgren själv ville) eller gör något åt de tidiga Tintinäventyren (vars rasism Hergé själv senare lär ha tagit avstånd från) i barn- och ungdomsbibliotek?

Historien är ju den att vi vita västerlänningar inte har kunnat låta bli att se ner på folk som inte ser ut eller uppför sig som vi och därmed har också beteckningarna för dem blivit nedsättande, eller så har vi skapat nya som var nedsättande från början.

Eller syftar du på historien med katolska kyrkans index över förbjudna böcker och nazisternas bokbål? Dit är det en bit, kan jag tycka.

************

#20: informationstext: i utgåvor för vuxna eller för barn? 

För vuxna tycker jag det är bättre än att ändra, men jag gör reservationen att det kan vara önsketänkande.  Kanske borde man nöja sig med exklusiva textkritiska utgåvor för forskare och finsmakare som inte är censurerade? Det finns gott om vuxna på nätet som har så dåligt omdöme eller kass människosyn att informationstexter bara får motsatt effekt.

Beträffande informationstexter för barn: ja, kanske för äldre barn och i vissa fall. Men kanske även då främst i form av facklitteratur. Mindre barn förstår inte sådant, utan för dem gäller devisen "barn gör som vuxna gör, inte som de säger".  Eller i det här fallet: man tar intryck av det de litterära figurerna gör och säger, inte av en torr och förnumstig liten informationstext.

Även större barn reagerar lätt så när det gäller skönlitteratur. Den har en suggestionskraft som facklitteratur saknar och inget utrymme att förklara sammanhang så som facklitteraturen har.

#21 frågan är ju hur mycket kan vi klippa och klistra i olika verk bara för att dom har åsikter som inte är korrekta i tiden, där det dock finns dokument på att författaren själv ville ändra ser jag inte allt för stora hinder för att förändra i texterna. 

är en svår balans gång det hela men får hoppas att det inte blir det alltid lika populära bokbålet allt slutar med, historiskt sett har det ju vart ett antal par stycken. (vem vet hur mycket kunskap som gått förlorad redan i bränderna)

#22: så det är bokbål du menar?

Då (och i vilket fall som helst) tycker jag man ska ta med i beräkningen att här gäller det yttringar som utan vidare kan kallas kränkande mot andra människor. Enligt aktuellt språkbruk (Lindgren) eller i vilket fall som helst (Disney och Hergé).

Det kan inte jämställas med en diktatorisk andlig eller politisk makt som vill hindra opposition, kunskapssökande utanför sina egna ramar eller kamp för mänskliga rättigheter.

Eller sagt på ett annat sätt: visst, observant måste man alltid vara. Bevakar man inte sina mänskliga rättigheter försvinner de, så är det. Men andra har också samma rättigheter som vi vita västerlänningar.

#23 jodå andra har samma rättigheter men som du sa på ett annat sätt observant måste man alltid vara.  
där av att det är en balans gång att börja editera i littilära verk för att det är så svårt att veta vart det slutar när man väl har börjat.
vissa är relativt ofarliga att ändra medans vissa andra kan vara direkt livsfarliga att ändra i.   

är iaf glad över att det inte är jag som behöver gå balansgången och avgöra vad man kan ändra i och ej utan att jag har lyxen att kunna klaga över hur dom nu än bestämmer sig för att göra

#24: haha, lyxen ja. Jo, jag har inte heller ett sådant jobb. Försöker väl göra litet botgöring genom att grunna över det ändå.🙂