Mammor väljer bort mångkultur
"När svenskhet diskuteras handlar det nästan alltid om dem som inte definieras som svenska. Maja Lilja ville vända på perspektivet. Hennes nyutkomna avhandling ”Det bästa för mitt barn” handlar om en grupp nyblivna mödrar i segregerade områden där majoriteten var medelklass och hade vad som brukar benämnas svensk bakgrund."
De intervjuade mammorna tog gärna upp att det var viktigt för dem att deras barn skulle omses av människor som hade en annan social och kulturell bakgrund. Men när det kom till konkreta val, som exempelvis att välja skola, valde de bort mångkultur. Mammorna resonerade att det är bra med mångkultur och att det är berikande, men det får inte bli "för mycket". Mammorna bor i områden med enbart etniska svenskar. När forskaren ställer frågan hur barnen ska kunna uppleva människor med andra bakgrunder, menar mammorna att de kan åka på utlandssemester för att barnen ska förstå att det finns människor med andra sociala och etniska bakgrunder.
Deras barn var för små så de har inte varit på besök på skolor, men de hade ändå en bestämd åsikt om mångkulturella miljöer. Det är "stökigt" och "oroligt".
"– En mamma som hade varit och tittat på förskolor beskrev hur hon på en av dem ”inte hade sett några svenska barn”. Och då måste man fundera på vad som avses. Antagligen var de alla svenska medborgare, men för henne var de inte svenskar i betydelsen att de inte såg svenska ut. Kvinnan i fråga valde bort förskolan. " (samma källa som ovan)
Jag har inte hunnit läsa avhandlingen men har skummat igenom resultatdelen. Mycket intressant! Speciellt delen om vem som är svensk. När forskaren ber mammorna beskriva sin egen etnicitet och nationell identitet så möts hon av förvånande blickar. Det blir svårt för mammorna att beskriva det. Samtidigt är det lättare att berätta vem som inte är svensk och vem som är svensk. De är väldigt ambivalenta här och menar att blå ögon och blont hår är tydliga markörer för svenskhet. Samtidigt är de medvetna att det inte håller då alla inte ser ut så. Vissa bortser bortser från det yttre och tittar på härkomst men även det faller. Om ett barn som är fött i Sverige och barnets båda föräldrar kommer från Finland, kan barnet betraktas som svensk. Men om ett barn är fött i Sverige heter Ahmed och har föräldrar som kommer från Irak så kommer barnet inte betraktas som svensk.
Just detta tas upp på sidan 73 och framåt i avhandlingen och det finns många intressanta citat från intervjuer med mammorna.
Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor, Bokcirkel och Multikulturellt
Och så har det inte börjat uppmärksammas förrän nu, och lär bli svårt för många att ta in om det ens når fram, att barn från "välordnade" miljöer väljer SD eller ännu värre:
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
Välbehövlig forskning förstås. Fenomenet som sådant är ju inte okänt, men konkreta exempel från innevarande situation är en annan sak. Sedan skulle man önska mer handlingskraft än vad som verkar finnas i Sverige i att göra något åt det.
För det kan bli svårt. Litet som de albaner i Kosovo efter förödelsen där, som i princip önskade fred och samlevnad med serber men absolut inte ville utsätta sina egna barn för risken att massakreras och våldtas av dem.
I sak är det förstås helt olika situationer – de människor med vissa ovästerländska namn och utseenden som hos oss kallas "invandrare" har inte direkt massakrerat oss andra med stöd av någon mäktig regim – men det känslomässiga landskapet hos de här välbärgade svenska föräldrarna är nog skrämmande likt. Och barn har ju en tendens att ta in föräldrarnas känslor "utan att man begriper hur".
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
![[Daisy-Moa-Elsa]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Vore intressant att veta från vilka områden dessa 19 mammor kommer, mycket i artikeln gör mig mörkrädd och även ursäkta, jävligt förbannad. Låter som om dessa mammor behöver växa upp och ”smell the coffe” i världen 2015.
Har en väninna som är kines.. och tolk.
Hon beklagade sig för mig att mammor valde skolor som är helt svenska till sina barn.. trots att de själva är kineser!😮
Trots att de blir tvungna att köra barnen till skolan själva.
Såå.. det är rätt troligt att det svenska står högt i kurs och det blandade/multikulturella står för sämre skolresultat/sämre integration?
Har en viss förståelse för det synsättet.
Frågan är vad det leder till i förlängningen?
Innan det fria skolvalet så var det mammorna som såg till att den svenska skolan fungerade.. var något dåligt så kunde det påverka kommunalvalet.
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
#4: eller för den gamla vanliga anpassningspaniken. Anpassa sig så fort det bara är möjligt.
Jag undrar om det någonsin kommer att slå igenom det forskarna vet sedan länge, att det är mångfald som gör folk intelligenta och enfald gör dem – surprise – enfaldiga.
Att de alltså, bland annat, borde satsa på att blanda upp de ensidigt svenska skolorna och sluta behandla de blandade styvmoderligt.
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
#4 Fenomenet är inte ovanligt. Jag hade en förälder (när jag jobbade som förskollärare) med invandrarbakgrund som berättade att de valt en annan skola än den som ligger i området där de bor. När jag frågade varför, sa hon: "Det är så många invandrare där. Jag vill inte ha mitt barn där."😃
#5 Problemet är nog att den där goda "blandningen" blir antigen för liten eller för stor. Skolorna är väldigt segregerade och har varit det länge. När det finns allt fler skolor där 90% av eleverna har ett annat modersmål än svenska och allt fler skolor med nästan enbart etniskt svenska, blir det svårt att uppnå de goda resultat av blandningen. Tyvärr är jag rädd att de här klyftorna kommer att öka. Då kommer vi att få medelklassungdomar (som i artikeln) som åker utomlands för att se människor med annan bakgrund. Samma ungdomar kommer att se dessa kulturer som något exotisk främmande och i värsta fall något som inte borde finnas i Sverige så då röstar de på SD (något du är inne på i #1).
Att många väljer skolor i "finare" områden, både svenskar och invandrare, beror också på att de inte tror att barnen kommer att få samma möjligheter att lyckas senare i livet eller i skolan. Något som forskningen visat tyvärr är att ju mer segregerat och socialt utsatt ett område är, desto sämre kvalitet och lägre utbildning hos lärarna. Jag skrev ett inlägg om det på Förskolan, att lärare flyr skolan från socialt utsatta områden. Gapet mellan socialt utsatta och välordnade områden när det gäller andelen utbildade lärare blir allt större. Ingen rolig utveckling. Frågan är egentligen väldigt komplex och det är otroligt mycket som spelar in att vi fått den här situationen.
Sajtvärd för Förskolan, Lika villkor, Bokcirkel och Multikulturellt
#6: ja, visst är det som du säger. Desto större anledning att skyndsamt ta itu med problemet. Att det kanske inte kommer att gå i Sverige betyder ju inte att det inte behövs.
Men eftersom Sverige är extremlösningarnas land (först en och sedan när inte den fungerar den motsatta, dåliga på att ödmjukt skaffa oss nyanserade kartor) och ett land med stor dold xenofobi (som i det här fallet också döljer att den sociala segregeringen i grunden är en klassfråga som vi drogs med även före sjuttiotalet) kanske vi ödmjukt borde ta hjälp av det där hemska utlandet där man vet mer om mellanfolklig samlevnad. (I Rwanda genomför man tydligen en del lovande projekt, bara som ett exempel…?)
Synd att jag inte vet mer om hur ett sådant under ska utformas i praktiken.
(Om jag nu lät som en svenskhatande "sverigevän" beror det på att det ofrånkomligen är några nackdelar med den svenska kulturen som kommer i fokus här. Givetvis har den också fördelar.)
Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.
Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.
"Frågan som ställts så många gånger de senaste åren var också här: Varför lyckas den finska skolan så bra i förhållande till den svenska? Handlar det om lärarna, eleverna eller kanske ägarformerna?"
"Vidare berättade Pasi Sahlberg att hälften av alla grundskoleelever har fått någon typ av specialpedagogisk insats. Men det är inget konstigt eller stigmatiserande att få särskilt stöd i den finska skolan.
En skola som man börjar i vid sju års ålder. En skola där eleverna har färre undervisningstimmar än i andra länder i OECD. En skola där lärarna undervisar färre timmar än de flesta lärare i OECD-länderna. Men centralt är att de undervisningstimmar som ges är kvalitativa. Eller som Pasi Sahlberg sa: ”Less is more.”
Det visar sig att man också har en mindre mängd läxor i Finland än i Sverige. Och de hemläxor eleverna får är läxor som lärarna vet att alla elever klarar av. Inget nytt finns i läxorna. De är endast repetition. Pasi Sahlberg underströk att läxorna inte är avhängiga av föräldrastöd!"
http://www.mynewsdesk.com/se/lararnas/blog_posts/en-skola-som-vi-kunde-ha-haft-i-sverige-12637
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.
#5: Väldigt klokt skrivet!
Jag har inga som helst problem med att föräldrar vill att deras barn skall ha bästa möjliga skolgång och förutsättningar för ett lyckligt liv.
En av de sakerna kan vara att gå i skola med rätt mycket etniska svenskar.. så man lär sig koderna och förstår den svenska kontexten.
Min väninna som själv är född i Kina är helt svensk.. och kines!
Hennes son jobbar numera i Bejing.😮
Han kommer hem vid Jul och större högtider.. för att fira svensk Jul med sin mor.
Grejen är.. hur går det för de barn där deras föräldrar inte är lika målmedvetna?
Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.